En vecka efter presidentvalet i USA

Nu har det gått en vecka sedan Donald J Trump, affärsman, mediepersonlighet och dokusåpastjärna, valdes till USA:s president, nummer 45 i ordningen. 2016 års presidentvalskampanj går till historien som den sannolikt allra smutsigaste.

I årets kampanj tänjde Trump hela tiden på gränserna för hur en kandidat kan uttrycka sig och lärde sig på så sätt vilka frågor och vilken retorik som engagerade väljarna.

Media och opinionsundersökningar

Vid sidan av Hillary Clinton och demokraterna har valet ytterligare två förlorare: traditionell nyhetsmedia och opinionsinstituten. 2016 års presidentvalskampanj har med eftertryck visat att nyhetsmedia har förlorat sitt inflytande. Trumpväljarna har istället hämtat sin information från andra kanaler, i regel partiska och välvilligt inställda till favoritkandidaten. Att endast söka information i den här typen av kanaler har en allvarlig konsekvens: sanning blir ett relativt begrepp. Det kvittar hur många faktakontroller som CNN gör, det går alltid att hitta en alternativ sanning. Mängden osanningar och rena lögner har varit chockerande många. Det är en lärdom som vi bör ta med oss i Sverige inför det stundande valet 2018.

Det är tydligt att om opinionsinstituten vill behålla sin trovärdighet så måste de förändra sina arbetssätt, framförallt hur de kommunicerar med presumtiva väljare. Det ska bli spännande att se hur de svenska motsvarigheterna agerar inför valet 2018.

En annan läxa som vi bör lära oss handlar om opinionsundersökningar. Det är inte bara nyhetsmedia som måste ägna sig åt självrannsakan efter USA-valet, utan även opinionsinstituten. I USA hade så gott som alla Clinton som vinnare. Med facit i hand går det förstås att se tendenser kring vad som skulle hända, framförallt i Florida och North Carolina. Det är tydligt att om opinionsinstituten vill behålla sin trovärdighet så måste de förändra sina arbetssätt, framförallt hur de kommunicerar med presumtiva väljare. Det ska bli spännande att se hur de svenska motsvarigheterna agerar inför valet 2018.

Partiernas framtid

Innan valet, när alla trodde att Trump skulle förlora, var allt fokus på republikanerna. Hur skulle GOP, the Grand old Party, överleva Trump? Nu är svaret enkelt, partiet överlever åtminstone så länge Trump är president. Det är nämligen han som är partiledare. Vill man ha en framtid inom partiet, eller en plats i närtid i administrationen, är det bara att rätta in sig i leden. Det finns dock ett par senatorer som kan ställa till trubbel för Trump, i synnerhet de som troligen inte kommer söka ytterligare ämbetsperioder efter denna. Bland dessa finns John McCain från Arizona, Susan Collins från Maine och Lindsey Graham från South Carolina. Men bland potentiella motståndare finns även yngre förmågor som Jeff Flake från Arizona, Kelly Ayotte från New Hampshire och Ben Sasse från Nebraska. Alla tre har tidigare tagit tydligt avstånd från Trump.

Idag är det många som ifrågasätter hur partiet kunde bära fram en kandidat som av amerikanska folket ses som så tvivelaktig som Hillary Clinton. Det kan öppna upp för en ännu starkare kandidat utanför partietablissemanget inför valet 2020.

Nu vänds istället blickarna till Demokraterna. Hur kunde partiet misslyckas att vinna presidentposten med en så polariserande motkandidat, ett demografiskt skifte till partiets fördel och åtta relativt framgångsrika år med Obama? Svaret är inte helt enkelt, men en ledtråd går att hitta i partiets process för att välja ut sin presidentkandidat. Idag är det många som ifrågasätter hur partiet kunde bära fram en kandidat som av amerikanska folket ses som så tvivelaktig som Hillary Clinton. Det kan öppna upp för en ännu starkare kandidat utanför partietablissemanget inför valet 2020. Valet 2020 är otroligt viktigt för demokraterna. För att ha en chans behöver de kunna balansera de två viktigaste väljargrupperna: fattig vit arbetarklass, främst i norr, och den stadigt växande gruppen av latinos, svarta och asiater. För det krävs troligen en yngre kandidat, som engagerar och som bygger tillit, parat med en politik som erbjuder svar på de svåra frågorna.