Kommunikation idag – bland desinformation och påverkanskampanjer

Desinformation och information som en snabbt växande maktfaktor – det var ämnet för det seminarium Aspekta anordnade för att fira byråns 30 första år i branschen. Vetenskapsjournalisten Maria Borelius modererade ett spännande samtal med, enligt henne själv, den skarpaste panelen hon stött på:

    • Från Myndigheten för psykologiskt försvar deltog Andrea Liebman, senior analytiker och ansvarig för MPF:s Digitala hubb.
    • Sveriges ambassadör i Danmark, Hans Wallmark, som fram till hans avgång från riksdagen nyligen var ordförande i försvarsberedningen samt sitt partis utrikespolitiska talesperson.
    • Journalisten Miriam Olsson Jeffery som bevakar tech-världen och näringslivet på Sydsvenskans sidor.
    • Peter Nilsson är VD för Trelleborg AB, med verksamheter runt om i världen. Därför har han själv erfarit hur desinformation kan sätta käppar i verksamhetshjulet.

Panelen diskuterade trender i informationspåverkan, både ur ett makroperspektiv ner till mikroperspektivet och hur vi själva reagerar och beter oss. Just detta var enligt Hans Wallmark en nyckelinsikt: att vi alla utgör en risk för att sprida vidare desinformation, eller öppna upp digitala dörrar. Vi gör det genom vårt beteende, och brist på självinsikt om vår dåliga digitala hygien.

Andrea Liebman, som till vardags leder Myndighetens för psykologiskt försvars Digitala Hubb, tipsade om ett sätt för att lära sig känna igen en påverkanskampanj: Känn efter! Starka känslor är en klar varningssignal, så genom att stanna upp och inse att något hände med ens känsloregister så kan en inse att det kan finnas ett dolt syfte bakom. Det är helt enkelt för bra för att vara sant.

Andrea berättade även att hon ser en ny utveckling i arbetet mot påverkanskampanjer: att de som varit föremål för dem är transparenta och öppna om det. Det kan vara ett sätt att effektivt varna för pågående kampanjer och avstigmatisera att ha varit utsatt. Under samtalet fick vi också veta att Myndigheten för psykologiskt försvar fokuserar på att studera och kartlägga den kommunikativa infrastrukturen, snarare än själva budskapen, vilket var en intressant iakttagelse.

Den makt techbolag har över vårt informationsflöde diskuterades också. Miriam Olsson Jeffery menade att deras inflytande på oss alla, rent objektivt, är enormt. Trots det är inte regleringar av techbolagen en självklarhet, åtminstone inte enligt Peter Nilsson, som framhävde även de positiva aspekterna som möjlighet att kommunicera privat och professionellt. Eget ansvar vore då att föredra framför regleringar, menade han.

Vi på Aspekta riktar ett stort tack till alla i panelen och vår moderator för att de ville vara med och prata om detta viktiga ämne.

Efteråt passade vi passade på att fråga några av de många gästerna om deras intryck:

 

Fredrik Erlandsson, Nibe här tillsammans med Pia Kinhult, ESS

Fredrik Erlandsson, Head of Corporate Communications and Investor Relations på Nibe, vad tar du med dig från panelsamtalet?

– Diskussionen om kommunikation och ansvar i en ny tid kan lätt bli endimensionell och väldigt förenklad. Så enkelt är det inte. Därför är det också väldigt viktigt att man själv skapar sig en välgrundad bild om hur man själv, som person, förhåller sig till frågan, vad man anser om ansvaret och också framför den åsikten när man har möjlighet.

Linus Eriksson, VD på Öresundsbron, vad var det mest intressanta du hörde?
– Apropå påverkanskampanjer och fake news, oavsett om det gäller inkommande mejl eller nyheter i SoMe: När magkänslan är att detta inte stämmer, så är det sannolikt också så. Gå på den.

Linus Eriksson, Öresundsbron här tillsammans med Märta Stenevi