Vad innebär hållbarhetslagen för din organisation, egentligen?

I dag står hållbarhet högt på agendan. Vi ser konsumenter välja företag utifrån sitt samvete och medarbetare välja arbetsgivare utifrån hållbarhetsprofil och värderingar. Utvecklingen har gjort det avgörande med en trovärdig strategi för hur organisationen ska handskas med olika hållbarhetsfrågor och inte minst berätta vad bolaget faktiskt vill och gör.

När riksdagen klubbade igenom den nya Hållbarhetslagen i december gick startskottet för över 1 600 företag att börja rapportera om sitt hållbarhetsarbete. Men det gick också en våg av förvirring genom näringslivet om vad exakt den nya lagen innebär i praktiken.

Hållbarhetslagen är lika ambitiös i sin målsättning som svår att förstå i detalj. Oklarheten ligger i exakt vem som internt äger frågan och som ska driva arbetet framåt. Framför allt handlar otydligheten om vad som faktiskt krävs för att agera rätt.

För att undvika del av den oro som har vuxit fram har vi sammanställt tre vägledande påståenden om vad Hållbarhetslagen innebär och inte innebär för din organisation.

Hållbarhetslagen är inte en lag

Hållbarhetslagen är faktiskt inte en lag utan ett samlingsnamn för de ändringar som gjorts i ett flertal lagar som berör allt från aktiebolag till stiftelser.

Den ändring som fått stor uppmärksamhet är den som gjorts i Årsredovisningslagen (6 kap. 12 § ÅRL 1995:1554) eftersom den ger hållbarhetsrapporten samma kraft och tyngd som en årsredovisning.

Hållbarhet är inte samma sak som miljö

Under lång tid har hållbarhet varit nästan synonymt med miljö- och klimatfrågor. Under senare år har begreppet dock kommit att vidgas. Idag talar man om hållbarhet utifrån tre dimensioner: Ekonomisk, Miljömässig och Social hållbarhet. Hållbarhetslagen speglar detta och kräver att berörda företag rapporterar hur de arbetar med frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

En GRI-redovisning är inte tillräcklig

Idag använder cirka 80 procent av världens hållbarhetsrapporterande företag GRI:s ramverk. Ramverkets popularitet bygger på att det är mycket rigoröst och ger en tydlig struktur för att identifiera och rapportera på de mest väsentliga aspekterna av företagets hållbarhetsarbete. Men eftersom GRI:s ramverk gäller globalt uppnår en GRI-mässigt upprättad hållbarhetsrapport inte per automatik kraven i den svenska Hållbarhetslagen, utan behöver i vissa fall kompletteras. Det handlar bland annat om att komplettera med bolagets riskhantering och att ett aktiebolag måste presentera en mångfaldhetspolicy som avser styrelsen.

Behöver din organisation vägledning och struktur i er hållbarhetskommunikation? Kontakta Martin Larsson, martin.larsson@aspekta.se, för mer information om Aspektas erbjudande inom strategi och rapportering kring hållbarhet.