Under 2018 gjorde vi på Aspekta en kartläggning över hållbarhetsrapporterna tillhörande landets 220 största börsbolag. En både intressant och givande läsning, inte minst då det gav oss tillfälle att uppleva den stora kreativa bredd som finns när det kommer till att kommunicera ett företags hållbarhetsarbete.

Nu väntas snart en ny omgång rapporter och för många företag innebär det att en lång och ofta utmanade process avslutats. Inför alla rapportsläpp har vi ett antal förhoppningar och förväntningar på vad vi kommer att få se i rapporteringen och här listar vi några av de saker vi ser mest fram emot inför årets skörd av hållbarhetsrapporter.

FN:s utvecklingsmål: Fler ska med!
En viktig fråga vi ställde oss i vår kartläggning var hur många som valt att linjera sig med FN:s Agenda 2030 och – i åtminstone någon mån – följa de 17 globala utvecklingsmålen. Svaret vi fann var 42 procent. När snart en tredjedel av tiden tills 2030 har passerat är det hög tid att hoppa på tåget så att ett målmedvetet arbete kan börja. Detta är därför min första förväntan, att se fler börsbolag som valt att integrera målen i sin hållbarhetsstrategi.

Motivera mera!
Men det stannar inte där. I vår kartläggning fann vi också att fler än 8 av 10 bolag arbetar med färre än 10 mål, vilket tyder på att ett val har gjorts mellan vilka mål som bolaget ska arbeta med. Det som generellt saknades var däremot en tydlig motivering till varför ett mål valts över ett annat.

En tydlig motivering är betydelsefull av flera skäl. Först och främst brukar arbetet kopplat till ett utvecklingsmål innebär en investering av tid och pengar – ägarnas pengar – och ägarna har en rätt att veta om beslutet är fattat på rationella grunder.

För det andra så är det förstås rimligt att ett bolag väljer att fokusera på ett färre antal mål, eftersom vissa mål kan vara mer relevanta än andra beroende på bransch eller affärsmodell. Men detta resonemang behöver inte vara en självklarhet för alla och i brist på en bra motivering riskerar bolaget med 4 mål att bli utdömt som mindre hållbart jämfört med bolaget med 10 mål. Vi vet förstås att flest inte är bäst, men vi förväntar oss att se fler bolag som förklarar detta bättre i kommande rapportskörd.

Förenklad väg till hållbarhetsinformation
Informationen som ingick i vår kartläggning kom från bolagens hållbarhetsrapporter. Dessa hämtades hem från bolagens respektive hemsidor, vilket gjorde att vi automatiskt fick uppleva hur tillgänglig hållbarhetsinformationen faktiskt var.

Bara 44 procent av bolagen har en särskild flik dedikerad till hållbarhet. Detta innebar att sökandet generellt krävde ett stort mått av både tid och fantasi för att navigera i informationshierarkin för de flesta bolagen. Ett krav som vi menar att bolagen helt enkelt inte har råd att ställa på en hemsidebesökare.

I en värld präglad av informationsöverskott kan tillgängligheten och användarvänligheten av viktig information vara helt avgörande. Om det är för krångligt att hitta informationen om hållbarhetsarbetet riskerar bolaget att ingen läser hållbarhetsrapporten, vilket är synd med tanke på de insatser som brukar läggas för att ta fram den. Framför allt är det riskabelt eftersom den synbarliga avsaknaden på information kan framstå som att bolaget inte har något hållbarhetsarbete alls.

Inför årets skörd hoppas vi därför att fler bolag har förstått värdet av tillgänglighet och att de gjort det enklare att hitta information om hållbarhetsarbetet, exempelvis genom en dedikerad flik på landningssidan.

Mer extroverta företag
För de som följer GRI:s ramverk för hållbarhetsrapportering är väsentlighetsmatrisen en kär gammal vän i olika infografiska kostymer. Oavsett skepnad bygger matrisen på att hållbarhetsfrågorna bedöms dels utifrån den betydelse som intressenterna tillmäter dem och dels utifrån sin påverkan på ekonomi, miljö och samhälle.

Så långt allting klart. I vår kartläggning såg vi däremot att även om alla bolagen med en matris hade tagit fasta på intressentperspektivet, fokuserade hela 44 procent på hur stor påverkan en hållbarhetsfråga hade på det egna bolagets lönsamhet, konkurrenskraft, affärsstrategi eller långsiktiga överlevnad.

Med andra ord väljer dessa bolag – som vi valt att kalla för introverta – att värdera en hållbarhetsfråga som exempelvis utsläpp utifrån dess påverkan på lönsamheten i bolaget snarare än utifrån sin påverkan på närliggande miljö och luftkvalitet. Två perspektiv som inte nödvändigtvis betyder samma sak och där det förstnämnda rimmar illa med strävan mot ett hållbart samhälle. Därför hoppas vi på att i år se fler företag med en mer extrovert inställning, där fokus ligger på hur den egna verksamheten påverkar omvärlden och inte tvärtom.

Tydlighet framför allt
Att ta fram en hållbarhetsrapport är en utmanade process med många inblandade, både inom och utanför företaget. Sedan den nya hållbarhetslagen infördes har förväntan på innehållet i rapporten dessutom skruvats upp, vilket säkert inte förenklat denna redan komplicerade process. Men det som ändå alltid måste vara tumregeln är mottagarens perspektiv och att informationen förmedlas på ett sätt som känns förståeligt och värdefullt för läsaren. När alltfler börjat intressera sig för hållbarhet har den målgrupp som hållbarhetsrapporten vänder sig till kommit att utvidgas och det blir därför ännu viktigare att bolagen är tydliga i sin kommunikation. Här presterar många av bolagen i vår kartläggning väl, men det finns fortfarande en bred massa som har mycket kvar att göra. Därför är det nog just tydlighet som vi mest hoppas på att se i årets skörd av hållbarhetsrapporter.

Här kan du läsa vår kartläggning av de noterade bolagens hållbarhetsrapporter från förra året:
https://aspekta.se/aspektas-hallbarhetskartlaggning-av-bolagen-pa-borsens-large-cap-lista/